Lördag 10 september

Nya förskolan, potträning, 1:a tandläkarbesöket och ensamma hemma

Ida trivs som fisken i vatten på nya förskolan. Och som mamma och pappa är vi också jättenöjda! Personalen är trevlig och engagerad och det känns på något sätt som att det är lite och mer ordning och reda på den här förskolan. Det gillar vi. Ida kan vara lite kinkig när vi lämnar henne på morgnarna, mest beroende på att det är lämning på en annan avdelning eftersom de slår ihop avdelningarna på morgarna tills all personal är på plats någon gång efter kl. 8. Men det går allt bättre och bättre vilket känns toppen. Det är ju inget vidare att lämna en ledsen liten tjej på morgonen. Liten och liten förresten - hon växer så det knakar nästan och är ca 93-94 cm nu. Och tung har hon blivit också, en bit över 12 kg väger hon. Ryggen och armarna säger ifrån när man lyfter henne. Idas magen fungerar återigen bra med intag av ca 6-7 katrinplommon eller päron varje dag. Vi testade ett tag utan men Ida är lite trög i magen och behöver därför lite hjälp på traven.

Den här veckan har det inte skett en enda olycka på förskolan! Inte hemma heller för den delen. Det känns så bra att slippa få hem en påse med "olycksdrabbade" kläder från förskolan. Vi är SÅ stolta över vår stora tjej.


I måndags var jag med Ida till tandläkaren. Hennes allra första besök. Vi har förberett henne och pratat om det ett tag och läst Folktandvårdens lilla bok, om Moas första tandläkarbesök, som kom hem i brevlådan för några månader sen. När vi satt i tandläkarstolen tillsammans var Ida var lite skeptisk till en början och ville inte öppna munnen. Men efter att jag pekat på en affish på väggen där Kalle Anka gapade stort och fint så fick tandläkaren räkna och titta på Idas tänder. Alla 20 tänder fanns på plats och alla såg fina ut förutom en framtand där en liten flisa gått bort. Men de gör inget åt det nu i alla fall så det spelar ingen roll egentligen.

Efter tandläkarbesöket åt vi lunch tillsammans på McDonalds Ida och jag, och där insåg jag verkligen att Ida verkligen börjar bli stor! Hon satt bredvid mig på en vanlig pall och åt sitt Happy Meal alldeles själv och så satt vi och småpratade om ditten och datten. Jag blev så stolt! Ida kommenterade en bebis som satt i en barnstol och sa att  hon själv minsann var en stor tjej som inte behöver sitta i barnstol. Sötnosen!

Jag fick ytterligare en anledning till att känna ännu mer stolthet senare på dagen. När vi hade ätit upp åkte vi till Sundbyberg där jag skrev på en order/beställning hos en tapetserarverkstad för att göra en ny sänggavel i tyg  och klä om två fotöljer. Vi gick sedan till Åhléns där vi lånade toaletten båda två. Sen åkte vi hem. Under hela dagen var Ida blöjfri och inte en enda olycka hände. Underbart! Jag kan erkänna att jag var tveksam till att det skulle fungera och jag hade till och med två ombyten med mig i värsta fall.

 

 

David har åkt iväg för att hälsa på sin pappa och Ida och jag kommer vara själva i en vecka. Det kommer gå bra det vet jag, men det kommer bli skönt när David kommer hem så vi kan ta hand om Ida tillsammans. Att både lämna och hämta själv, laga mat, tvätta och städa är något vi annars delar på. Jag kommer känna/ha ännu mer respekt för att ensamstående föräldrar efter denna vecka!